måndag 17 november 2008

Skuggan av det okända..

A person needs a little madness, or else they never dare to cut the rope and be free...

Världen har fortsatt sin stilla flykt över mina sinnen och senast igår vandrade jag under stjärnornas klara sken på min väg emot kryptan.. Har hamnat i en total vinterkoma, jag vandrar runt och lever, andas och skapar ting som jag aldrig kunnat drömma om i mina vildaste nattliga vandringar, men min utbildning är vad som tar smällen för min andliga kreativitet. Så mitt största nutida problem är min motivation, som för tillfället strävar efter andlig och fysikalisk styrka snarare än intellektuell erövring..

Sitter just nu och avlyssnar det senaste från Heathen Harvest, en mystisk blandning av kvasipop, svartmetal, mörk ambient och allmänt obskyr musik, bra om än inte alltid. Inget ännu som jag börjar frusta av lycka över men det är inte alltid man har sådan tur med leveranserna. Världen reflekterar sig likt en skugga över mitt liv just nu, men trots att jag klär mig i mörkt så hatar jag inte ljuset och det är otroligt skönt med morgonpromenader längs med vattnet i solens sken. Tankarna fladdrar ut över den klara ytan och på något sätt fångas en bit utav dom där i det skimmrande vattnet. Det kanske är så att mycket utav min styrka kommer ifrån mitt blod, men min andliga styrka är ingens utom min egen och jag tackar den hornkrönte för hans gåva..

Dags att vandra vidare och skapa.. En värld som denna skulle verkligen behöva fler isdemoner som jag själv, det är alldelles för mycket korruption och vidrighet som styr det mänskliga psyket.. Dags att stålsätta sig inför ännu en dag i Fader Frosts namn..

onsdag 5 november 2008

Det vilande tinget inom..

Seeing death as the end of life is like seeing the horizon as the end of the ocean..


Så jävla mycket har hänt på senare tid att det inte längre känns som om jag kan gå igenom all information min skalle samlat upp utan attförlora mig själv.. Resande och diverse annat har mer eller mindre tagit ut sin rätt på mitt redan slitna medvetande, och det är stunder som dessa som jag känner hur mitt väsen tar över, bit för bit. Amsterdam var en påfrestande resa och även om det inte var menat som en nöjesresa känns det faktiskt som att det var rätt slitsamt att stressa runt på ett pressat schema i ett par dagars tid. Jag får hoppas att min resa till London med Drugge blir mer utav en semester, jag kan verkligen behöva komma bort och finna ro åt min numera blödande själ..

Sover rätt dåligt nu trots att jag på ett sätt är mer stärkt av mina inre upplevelser, det är en upplevelse att vakna till ljudet av det okända inombords men samtidigt påverkas mina drömmar på ett sätt som är rätt traumatiserande, även för en idiot som jag.. Min historia kanske håller på att upprepa sig och frågan är om en del av mig inte omfamnar den styrka, den fanatism som just nu håller mig uppe. Att dela kärl med detta är så mycket större än vad mina sinnen kan hantera, det spiller över och ger mig en hel del att tänka på.. Kanske är det lika så väl att hänge sig återigen, att krossa murarna och löpa amok.. Jag har vart under för stor kontroll en lång tid nu och någonstans kommer det bara driva mig djupare och djupare i destruktion om jag fortsätter förneka min sanna natur.. Well, Woodsie will be done..

Remember..

Remember remember the fifth of November
Gunpowder, treason and plot.
I see no reason why gunpowder, treason
Should ever be forgot…