måndag 26 januari 2009

Porten till underjorden..


Battle doesn't need a purpose. Battle is its own purpose. You don't ask why a field burns or a plague spreads. Don't ask why I fight.


Dagarna passerar och allt mer blir gjort, men samtidigt känns det som att tiden aldrig kommer att räcka till.. Jag vet att det antagligen är en av de största överdrifterna som finns men ändå så verkar tiden bara stagnera omkring mig i min egen passiva existens. Maskinen kanske fungerar på detta sätt, eller så är det mitt eget psyke som lurar mig.. Ändock känner jag ett sjukt lugn, som att ingenting kan rå på mig, jag är stark och någorlunda intelligent nog att kunna ta hand om mitt kadaver oavsett vad som händer, sen vet jag att det vakar över mig.

Projekten tilltar med både Endless Forests, Mirkwood koalitionen och mina modelleringar. Samtidigt som dessa driver jag mina två studier och försöker bedriva en något så när social samvaro med de få viktiga i staden, en syssla som jag blivit allt bättre på till min stora förvåning. Nu skall jag bara fördriva min kväll med ytterligare filosoferingar och ett par stora koppar te.. Det är få saker som går upp emot de små tingen i livet..

onsdag 14 januari 2009

Vid kanten av det oändliga..

Music fills the infinite between two souls.

Dunkel och dimma, hade jag i min svaghet inte kunna inse att detta är vad jag i grund och botten består utav. Denna flyende form som inte är mer än ett tempel för min urgamla själ har på ett sätt besudlats av mitt eget fördömda drömmande.. När mörkret och natten faller och jag ligger där i dimman sökandes ett svar breder de ändlösa skogarna alltid ut sig i mitt undermedvetna, likt en familj som väntar på att deras försvunna son skall återvända hem. Jakten och flykten driver mig vidare, ensamheten är ett faktum för de få som vänder sig från allt vad bekvämlighet och lyx innebär men jag har aldrig vart mycket för dessa temporära ting. Allt jag någonsin drömt om är det vilda hjärta som kan existera i samklang med en best som jag själv, när alla ord tar slut och inget krävs för att rättfärdiga min existens. För var år som går så inser jag att det är i det eviga havet bortom det okända som målet på min resa står att finna, men hur tar sig vilddjuret dit, hur raserar jag mina egna kval..

Det är en underlig värld vi lever i, och till och med när allt rämnar omkring mig så söker jag stadga i min övertygelse. Någonstans finns det en värld för mig, någonstans kämpar något för att frigöra sig själv på samma övertygelse som jag själv.. En gång i tiden kastades det som är jag ut ur det eviga kaotiska och hamnade omedvetet i en serie av mystiska sammanträffanden som har lett fram till det jag är idag. Kanske kommer det nya året ge mig den styrka som krävs för att bryta den trend av självsanering som tagit vid i mitt inre.. Detta må bli slutet för alla ord och början på den styrka som så länge besatt mig, nu må jag bara se till att komma till skogs. Tiden för offer och rening är inne..

Mitt vanliga liv traskar alltjämt vidare, har en inlämningsuppgift som måste bli klar tills den 19de, i övrigt kom jag och Kapten Becker 11 av 22 på Tag-Team Västerås med våran Skaven/Vampire Counts armada. Han precis dagen innan måla färdigt mina två karaktärer och det var riktigt roligt att spela med diverse otroligt roliga människor. Hoppas verkligen alla hade lika kul som jag! Vann förövrigt pris för mitt vättelika utseende, äntligen har jag, Skarsnik, Härskarns vänstra hand och krigsherre av Lerdal fått den titel jag förtjänat. Da Pretty Gobbo.


För övrigt mina två karaktärer i min vampire lista, rätt hårda kaerlar..

Vampire @ 210 Pts
General; Magic Level 1; Necromancy
Black Periapt [15]
Wristbands of Black Gold [30]
The Arkayne: Dark Acolyte [30]
The Master: Lord of the Dead [15]

1 Hellsteed @ [0] Pts


Vampire @ 225 Pts
Battle Standard Bearer; Magic Level 1; Necromancy
Sword of Might [15]
Flayed Hauberk [25]
Tallisman of Lycni [10]
The Bestialle: Infinite Hatred [25]
The Courtly: Walking Death [25]

onsdag 7 januari 2009

Mörkret sänker sig..

In the depths of winter I finally learned there was in me an invincible summer..

Världen fortsätter visa sina mer underliga sidor inför mig och jag blir allt mer osäker på hur jag skall hantera alla dessa verkligheter som spelar ut sin kamp inför mina ögon. En sak vet jag med säkerhet och det är att jag kommer att överleva oavsett vad som kommer att slängas över mig, jag är skapad av samma styrka som berget där jag växte upp. Må den hornkrönte stärka mig och sprida sin dimma över mina sinnen..

Skall iväg i helgen, till Västerås för att spela Warhammer, närmare bestämt tag-team med Becker. Blir en ohelig allians av vampyrer och råttmän som antagligen kommer bli lika lärorik som den kommer bli underhållande. Beckers första turnering och min första match med vampyrerna kommer nog spela ut listans styrkor och göra den rätt normal, detta trots att jag har hört att Hampus tycker det är en grislista. Nåväl till denna turnering beslöt jag mig för att åtminstonde göra något så jag konverterade snabbt ihop mina två vampyrer som skall leda den ändlösa horden av vandrande mardrömmar. Efter lite grävande i min slänglåda fick jag fram följande två modeller.



Den första är även den tyngst konverterade (click ye olde picture för större (jävligt stor) bild) och består utav ett River Trolls vapen som huvud, en oldschool Familiar som vampyren, två ghoul armar, ett får tillhörande gamla jätten som kropp, två wood elf fanor, en skaven fana, en tzeentch fana, en styckad dryad och slutligen trumpeten från ett packet Daemonettes. Tog ungefär en kväll i gott umgänge och en film att göra klar och resultatet påminner mig starkt om mina äldre projekt med squiger som chaos warriors.


Den andra vampyren som skall bli en BSB är knappt konverterad alls (modellen är så jävla underbar sedan innan) och med lite fantasi kan man se hans spöklika lykta som ett oheligt fyrtorn i den sylvanska natten. Modellen är en Trickster ur Rackhams sortiment och finns i tre andra modeller (alla tre lika förtjusande). Kommer nog använda de andra två som hjältar i den mån de behövs, men det blir en senare historia.

I övrigt bara måste jag påvisa vad svenska forskare hittat under Antarktis frusna yta. Det är lite för nära sanningen i At the Mountains of Madness av H.P. Lovecraft. Allt jag kan göra nu är att klä mig i mina runor och hoppas att den dagen kommer då den onämnbara tar mig under sina vingar och för mig till sjön Hali i Aldebaran, men ännu är inte tiden inne.. Min önskan att fara till arktis och jobba på en forskningsstation ökade markant efter att ha låtit artikeln sjunka in, men vem vet, kanske är det ännu inte dags för det onämnbara fasorna att stiga upp, ännu står inte stjärnorna rätt..

Så var det dags att röra sig vidare i verkligheten, har en del ärenden att uträtta innan jag skall dra mig vidare mot Uppsala och förberedelser inför helgens batalj. Och nästa vecka kommer onekligen bli en prövning för mitt psyke, men jag är redo och jag har valt att ta denna stig genom dimman och skogarna i min egen dunkla skalle. Allt kommer att finna sin plats i mitt liv..