onsdag 27 maj 2009

Sprungen ur djupet..


Deep is the well of truth and long does it take to know what has fallen into its depths.

Well, om det är något jag lärt mig under min tid här på labbet så är det att inget behöver någonsin vara vad det utgör sig för att vara. Trots alla instrument och data som vi kan samla in och analysera i kraftfulla nätverk och datorer är det fortfarande bara en liten del utav universum som gör sig förstått. Människan lever i en illussion om att de har kontroll över sin samtid, att de är mästare av sin egen borg.. Om de bara visste hur lite vi egentligen vet.. När man ser tillbaka på verkligheten så måste man alltid beräkna att det vi ser är bara det vi har förmåga att uppfatta. Och hur mäktiga våra instrument för insamling av data än blir så är det omöjligt för oss att fånga helheten..

Vad som väntar på andra sidan, i det mäktiga okända är svårt att förstå, svårt att ens tänka sig. Men lika overklig som vissa djuphavsfiskar ter sig för oss kommer det ökända att te sig för oss, om inte värre. Våra egna ögon är inte byggda för att se speciellt mycket, tragiskt nog är de rätt primitiva om man jämför med insikternas men ändå tror vi oss veta allt.. Människan är en tragisk varelse, lika klen som den är förvånansvärt bräcklig och tynande. Vi fruktar vår egen skugga och kanske gör vi rätt i det för vem vet vad som döljer sig där i de outgrundliga djupen av våra egna medvetanden..

lördag 23 maj 2009

Närmare slutet..


Life is one of those precious fleeting gifts,
and everything can change in a heartbeat.

Sitter här och har precis avslutat dagens samlade bördor med en stor kopp te och Woodland Choir på högtalarna. Dagarna vandrar på och jag är närmare slutet än någonsin.. Den 2:a Juni har vi vår poster-presentation och sedan bär det av mot norr, hem till den grönskande viken och nya plågor och utmaningar. Har redan ringt chefen så det blir att jobba fram tills dess att Arvika åkallar mig med nya vansinnen och vedermödor. Skall dock bli otroligt kul att åka med hovet nu igen.

Kvällens funderingar har framförallt kretsat runt min egen existens. Jag försöker upprätthålla något slags ideal som inte längre går att rättfärdiga i den verklighet jag lever. Ibland känns det verkligen som att allt bara är en gigantisk lögn och min egen existens är lika flyktig som karaktären i en dålig ockult deckare. Kanske är detta en del utav sanningen och allt jag kan vänta på är att någon skriver mig till slutet.. Vem vet, vi ser så ytterst lite trots att vi försöker stirra oss blinda på solens bländande korona..

Det viktigaste just nu är att finna någon form av balans i tillvaron, jag är trött.. Men snart är sommaren här och då kan jag äntligen få vandra kulle upp och kulle ner berusad på skogens själ..

lördag 16 maj 2009

Mina sinnens tomma salar..


Searchers after horror haunt strange, far places.

Opponeringen är genomförd och nu har jag påbörjat den slutliga versionen av min uppsats. Kommer att bli en del korrigeringar och sedan skall en poster av osedvanlig arkaisk uppkomst att snickras ihop. Ju närmare det rör sig desto starkare känner jag dragningen till skogen igen, till bergen och till det ändlösa som väntar bland grenar och träd.. Men snart så kommer jag att få mitt behov mättat, att vänta på något gott är nästan bättre än att nå själva målet..

Fick besök av en god vän igår och efter en del samtal med honom började jag fundera över hela aspekten runt människan, dess mål och det krav som verkar finnas att prestera. I dagens samhälle finns det nog en hel del människor som faktiskt glömmer bort att leva i jakten på lyckan. Kan ju knappast säga att jag är bättre, själv slänger jag bort det vanliga livet i jakten på det okända. Någonstans inom var och en verkar det finnas, sökandet efter något. Även om detta manifesterar sig i en vilja att bilda en familj, att skapa sig en karriär eller finna det okända i djupet av de dunkla skogarna så är lågan som driver var och en fram densamma. Det är ett märkligt fenomen men samtidigt är ju människan inte ett logiskt väsen..

Har börjat lira en del Civ IV, känns så jävla givande att faktiskt till skillnad från annan mental avslappning så som L4D eller TF2. Skall även barka över till Nyggos nästa vecka och ta tag i skapandet av vansinniga låtar på allvar. Det finns mycket att bygga på men det kommer av sig själv nu när jag faktiskt kan slappna av igen. Slå sig till ro och pyssla om mina blommor måste bli ett projekt inom kort. Världen vrider sig sakta och jag är rädd att jag redan förlorat mig själv för mycket i det vilda för att någonsin fungera normalt igen..

Oh well, ikväll skall jag hylla den hornkrönte och svepa ett stort antal överjästa öl. Skall bli fantastisk härligt att få filosofera på fyllan återigen under betongens skugga.. Ritualistik och hedniska riter är fantastiskt!

Blodu ok jarna!

måndag 11 maj 2009

Jakten på Yggdrasil..


What the caterpillar calls the end of the world,
the master calls a butterfly..

Första dagen med opponeringar, dock blir det inte mycket för mig att göra förutom att sitta och kommentera på de övrigas arbeten.. Är rätt sliten, konstiga nätter av ständigt vandrande och en hel del funderingar har hållit sömnen på avstånd och trots detta är min själ starkare än någonsin.. Jag vet vart jag är på väg men framför allt har jag funnit den frihet som studiernas bojor inte längre tynger ner mig med.. Mitt liv kan äntligen börja rulla på framåt igen och detta kommer vara den glöd som håller mig vid liv i den här jävla ruttnande staden.

Längtar till skogen igen, till norr.. Men kanske framför allt till Dalarna och de magiska skogar som jag vandrat i så många gånger tidigare. Jag saknar fäbodarna med sin trollska mystik och de tomma tysta ladorna som kan finner i kanten på halvt igenvuxna åkrar.. Jag saknar sången i dessa förlorade platser, den magiska ton som ljuder mellan träd och buskar, den vackra rösten som kallar mig tillbaka. Men snart kommer jag få vandra åter, snart men inte ännu..

Är fortfarande rätt mör i armen men det går över, är jävligt nöjd med resultatet även om den inte blev klar. Men den som väntar på något gott sägs det ju. Tyvärr fick jag offra min Quake-logga men det skall jag råda bot på, it will return in time.. Nu kommer det bli mer Hasturitiska sigill och symboler och den där bläckfisk-monstrositeten måste bli färdig.. Nåväl allt tar sin tid och allt kommer att bli färdigt i sinom tid.. Just nu vill jag bara få opponeringen överstökad så att jag kan skriva färdigt, och när det är klart åker jag hem.. Hem till skogarna och bergen, hem till Rättvik..

fredag 8 maj 2009

En orm i paradiset..


I never thanked you for your eye, little man. Who knew that humans could have such keen vision? And yet see so little..

Well, jag är klar.. Det är helt sjukt att kunna säga det men min uppsats är inne för oponering och här sitter jag med en öl i handen och lyssnar på någon sliten gammal remix av Journey To Silius. Med andra ord kan inte livet bli så mycket bättre.. Skall försöka slita mig själv från att vara så jävla överlycklig nu då det inte riktigt passa min onda image, men vad kan man säga.. Det är för jävla skönt att vara klar, äntligen skall jag få knega i gruvan och slita tills min kropp går sönder någongång vid 30 års ålder varpå de gör korv av mig för att göda resten av kaerlarna i grottan..

Skämt åsido är jag en grovarbetare, jag sattes till världen med en kropp och den är till för att användas. Att sitta på ett kontor eller framför en dator hela dagarna skulle bli min död, och höll nästan på att bli det.. I sommar blir det jobb och fan vad jag ser fram emot det, sen är det ett bröllop och Arvika med hovet.. Mycket att ta itu med nu likt förbannat, lösa trådar som måste pusslas ihop, mycket gammalt som hänger över mig likt stalaktiter i gruvans tak.. Den här vätten går det ingen nöd på dock.. Jag är formad som det kaos som skapade mig, och fy fan vad det skall bli underbart att se vart den här vägen slutar..

tisdag 5 maj 2009

Bortom tid och rum..


...And the manfools piled rock on rocks and raised a treesie roof, hammers saws tear the skin of goodsie wood... ...and laughs at the Woodsie Lord. ...And when learns the Lord of this, He sends His beastesses to the manfools... ...who attacks and hammers saws their useless fleshes, and build him a house of they rotting skins...

Jobbar vidare på formalian och är nästan klar med min uppsats, yehaa.. Detta kan bli bland den mest euforiska inlämningen jag har sammanställt hittills.. Den sammanfattar 5 långa år av studier, 5 år av grävande bland gamla luntor och i jorden, 5 år av rituella tankemönster och artefakter, 5 år av en långsamt gnagande galenskap som slutligen kommer förtära mig.. Men jag är nöjd, jag kommer att hämta ut min examen med glädje och sedan börjar jakten på jobb, på stipendier, på saker att göra.. Jag har iallafall löst sommarens inkomster då jag dels jobbar som arkeolog i Leksand, dels jobbar i skogen och slutligen så har Björn Thunell, en kaerl av min egen nattsvarta själ, gett mig ett jobb som avslutning på sommaren. Efter detta skall jag nog ha lyckats fixa mig något alldelles överjävligt, jag är ju trots allt en kaerl av många kvaliteter..

Planeringen har nästan hållt, det har gått och blivit rätt mycket att göra på senare tid men samtidigt så är man ju huggen ur Dalarnas urberg och skogar.. Det finns få ting som kan rubba på min styrka, på gott och ont.. Ikväll när skuggorna faller kommer jag sitta här i min grotta och knacka ut runorna på min skärm i skimmrandet av maskinen, men snart är jag klar och då kan jag kasta mig ut och göra allt det där jag tidigare bara drömt om att gå göra..

Troll, jag måste fixa mina troll.. Well, Woodsie wills and Woodsie brings.. Det kommer bli en underbar sommar..

söndag 3 maj 2009

Slutet är nära..


Seized with fear at night till endless hours die.
Our passion of the night, to dreadful dreams it turned for ever.
We see it through a mist, this precipice we feel
Where none dared to be, before the time we lived in sorrow

Well, Beltane förflöt med samma sedvanliga galenskap som hör till och det var inte med viss känsla av slitenhet som jag reste mig upp ur sängen i morse för att återigen möta en dag av stillasittande och skrivande.. Kostade på mig att gå en sväng i hagaparken vilket jag tror gjorde mig osedvanligt gott efter alla dessa resor hit och dit utan varken vila eller respit. Är inne på det verkliga slutet på min resa nu och jag önskar innerligt att det blir ett gott avslut på mina 5 långa år av Akademiska studier. Lämnar in uppsatsen den 7de och sedan är det en opposition innan jag kan dunka mig på ryggen och titulera mig Master in the arts of Archaeological Science eller vad fan det nu kommer stå på det där flashiga papperet. Efter en Fil.Kand. i Arkeologi så är jag nu totalt överutbildad och kan antagligen mer än de flesta dödliga om sevanliga ting som ritual och bildhuggning. Frågan är bara vart vägen skall leda mig nu, förhoppningsvis kommer jag inte att gå ner mig helt i det dekadenta träsket utan håller min goda orkiska stil fram tills sommaren med sina gåvor och styrkor.

Har skissat färdigt min nästkommande tungt rituella tatuering, blir ett kakofoniskt kaos av olika rituella sigill och glyfer som förhoppningsvis kommer göra sig rätt bra på min redan skeva kropp. Hastur skall hyllas på samma sätt som den Hornkrönte och en hel del andra bistra varelser på verklighetens avgrund. Allt jag väntar på nu är att ta nästa steg ut i det oändliga, men förberedelserna är många och dessa kaotiska käftar väntar på mig, oavsett tidens gång.

Dags att fortsätta skriva, och äta.. Är så omotiverad nu när sommaren hugger tag i ens själ med sin stadigt växande styrka men samtidigt så vet jag att detta är slutet.. Vägen leder snart vidare på nya bistra färder men tills nu har jag aldrig tidigare nått ett sådant starkt avslut. Vart världen för mig får jag se, jag litar på det okända och dess klor får bära mig vidare på det sätt det gör bäst.. Vi får se.. Vi får se..
In dreams we suffer the pain of centuries...