lördag 31 oktober 2009

Samhain..


Drinkers them meads and be merried, before them harvester comes..

Ensamheten seglar still inombords, korsandes flammande hav i jakt på en trygg hamn.. I slutet så är det enda som delger mig sin styrka det gryende tinget i norr, den där känslan av vansinne som sakta sköljer ner över berg och skog för att berusa min själ. Jag är lyckligt i min egen lilla madrasserade cell, en sorts lycka som bara en visionär kan uppleva då han stilla drömmer om ting som aldrig borde existera, om saker så gränslöst fria att verkligheten ter sig som en grå, livlös plats där bara skuggor vandra.. I mina drömmar är även jag ett skinande väsen som för krig emot stjärnorna i den mörka natten, i mina drömmar är ingenting vad det verkar.. Må Algol, demonstjärnan, skina ner över mig denna natt när drömmar sammansvärjer för att styrka mitt väsen..

lördag 24 oktober 2009

I skördarens årstid..


The most important things to do in the world are to get something to eat, something to drink and somebody to love you..

Trött.. Faktum är att det var länge sedan min kropp var så här jävla utmattad, vill minnas att senaste gången var någon gång i Uppsala när jag helt och hållet zonade ut och låg i ett nedsläckt badrum 24 timmar om dygnet i någon slags badkarsmeditation.. Dagen har spenderats i någon slags form av trans, men nu när mörkret sluter sig utanför känner jag mig piggare. Tänkte gå in och hålla Jenny sällskap på Musslan, men först skall jag bara spamma sönder mig med Anne Clark.. Mörkare tider, snart Samhain och skördefest, blir en enkel middag av rotfrukter för min del ackompanjerat av mina egna stilla tankar. Vintern är på anstormande och faktum är att jag saknar den.. Jag saknar rätt mycket..

Med bittra kliv stegar jag runt och har nästan hamnat i någon form utav rävsax, måste slita mig lös även om det kräver att jag gnager av mig mitt ben. Imorgon blir det allmän pysseldag. Ska även som om jag kan skriva lite lyrik till mitt och Magnus 80-tals projekt. Skall bli intressant såhär till hösten. Musik och spel tycks vara mitt livselixir.. Båda fångar drömmar och drömmar är det enda jag egentligen kan säga att jag har. Man lever rätt desillusionerad..

onsdag 21 oktober 2009

Allt är tystnad, utom på insidan..


Real pain can alone cure us of imaginary ills.
We feel a thousand miseries till we are lucky enough to feel misery...

Just nu är kaos verkligen manifesterad i min vardag, jag sover knappt något på grund utav allt tumult som uppstår i mina sinnens mörka vrår och kamrar.. Men trots detta känner jag mig stark, hösten sveper in med nya fläktar i mitt liv och jag har lärt mig att stänga ute oväsentliga ting från mitt allra värdefullast medvetande. Well, det kommer nog lösa sig, tiden har en förmåga att styra allt åt eller annat håll och sedan när skrämde lite galenskap en varelse som jag.. Det enda som stör mina tankar just nu är en gnagande känsla av att vara den sista, att vara ensam kvar..

Tiden sugs sakteligen ifrån mig och jag jobbar på för att få in pengar så att jag klarar vintern. En primitiv best som jag klarar mig visserligen på knappt något men jag vill samtidigt ha en viss trygghet för eventuella resor. Har en resa till England med omnejd att styra upp tids nog, helst när jag inte jobbar, men det kommer.. Just nu sitter jag på min 34:e timme av sömnlöshet och känner mig en smula skev, men sömnen vägrar komma till mig utan dessa visioner. Skall försöka vila en smula om ett tag, söka bryta ner Oneiros portar. Vem vet, kanske är mitt livs öde att vandra såhär, likt en vålnad mellan två världar, utelämnad åt ett väsen mäktigare än mig själv.. Vem vet..

måndag 12 oktober 2009

Drömmar om förgängliga ting..


I believe the future is only the past again,
entered through another gate..

Måndagen har vart bedrövlig på ett sätt och rätt befriande på ett annat.. Har tagit mig tiden att sitta ner och bara fundera, något jag borde ha gjort för mycket länge sedan om jag bara haft tid.. Begreppet tid är något otroligt förgängligt och filosofin runt tid och rum har fått mitt psyke att rämna fler gånger än vad jag trott möjligt.. Tiden sägs vara uppdelad i tre olika realiteter, den linjära tiden, den cirkulära tiden och den ickeexisterande tiden. Om man skall försöka förstå sig på något av begreppet tidsresor så måste man vara medveten om hur otroligt komplex en resa genom tidens väv skulle verka för oss vanliga dödliga, om den ens är möjlig. Vad är det som säger att en resa i tiden i sig inte är en fast händelse i tidens väv, och om så var fallet är det ju omöjligt att förändra dåtiden genom att resa tillbaka i tiden då detta handlande i sig redan har utspelat sig i dåtiden. Men om man samtidigt ignorerar det cirkulära tidsantagandet och antar att tiden löper parallell och att det finns lika många tidsrymder som det finns möjliga vägar för var individ att ta, hur kan då en resa i tid vara till hjälp annat än för att försöka förstå sin egen framtid.

Yog-Sothoth skulle finna mina antaganden löjeväckande, men samtidigt är det allt för intressant för mitt överambitiösa sinne att bara släppa.. Nåväl.. Livet går vidare och i takt med det borde mitt sinne falla allt djupare ner till den primitiva sidan. Jag välkomnar det morrande tinget i mitt bröst. Vi lever i en förgänglig tid där allt är möjligt, och trots alla min möjligheter känner jag att ödets väg just nu är allt för dimmig för att säga något säkert.. Vad jag vet är att morgon innebär mer jobb, och te..

Och nu, musik och sömn..



How could this go so very wrong,
that I must depend on darkness..
Would anyone follow me further down..
How could this go so very far,
that I need someone to say,
what is wrong,
not with the world but me..

lördag 10 oktober 2009

Sinnenas upplösning..

He wandered alone, unnoticed and quiet
Through crowded scenes and faint lights
Speaks no word, but his eyes do tell
The melancholy I know too well

Verkligheten har en förmåga att ta mig på vändor i verkligheten som jag verkligen har extremt svårt att relatera till. Jag är en rätt primitiv individ som verkligen lever på min egen väg, en drömmare som verkligen söker svar i en värld som simmar runt omkring i en evig virvel av intryck och nyanser. Den här helgen har återigen kastat mig in på en del konstiga banor, eller konstiga är nog fel ord. Jag är en rätt uttryckslös person, mitt liv bygger väldigt mycket på att söka svaret, ett svar som än så länge har lyckats hålla sig på avstånd från mitt frenetiska sökande.. Vem är jag, vad är jag.. Frågor som jag vet att jag antagligen aldrig kommer få svar på hemsöker mig ständigt nattetid. Mina drömmar visar mig saker som jag vet borde tolkas som varningar, som omen på något jag egentligen borde ha lämnat ogjort.. Är man mer djur än människa har man vissa fördelar, ensamheten har stärkt mig på ett sätt som jag inte lärt mig uppskatta förens nu, senare i mitt liv.

Min bakgrund är lika komplex som den är brokig, jag har levt och växt upp i en underbar familj som verkligen har ställt upp för mig och lärt mig allt jag kan om respekt och känsla för det vilda och det fria. Dock så har jag ändå trots underbara vänner och familj ständigt gått med en gnagande känsla av tomhet inom mig, min ensamhet uppstod i min tro.. Folk har alltid svårt för de som säger sig se saker, de som kallar sig häxor, shamaner eller vad helst det nu heter. Vi lever i en värld där sådana som jag är outsiders, konstiga och rätt udda människor med en färgstark men konstig personlighet. Trots all min ensamhet så har jag alltid haft en kärna inom mig, denna ensamma glödande kraft som sprängt bort alla min tvivel, som funnits där för mig när livet vart som mest svart. Nu sitter jag här 26 år senare i ett rum i Stockholm och känner samma styrka pulsera inom mig.. Den makten är helt sjukt stor.. Att veta att den vakar över mig, beskyddar mig och håller mig nära.. Jag behöver inte förstå min omvärld för att hantera den, jag behöver bara förstå mig själv, och när man bara är en liten katt fast i klorna på maskinen så är det lätt att se hur man väser åt allt och alla..

Det finns en plats för mig i detta liv.. Men framför allt så finns det en plats för min tro.. Att jag söker min styrka hos djävlar eller demoner istället för någon materialistisk existens innebär inte att jag är annorlunda.. Det innebär bara att det jag söker är mycket större än denna tunna spegelbild vi kallar verklighet.. Jag är redo att kasta mig till det okända, jag tror få kan säga samma sak..

måndag 5 oktober 2009

En dimhöljd väg..


To rid ourselves of our shadows - who we are - we must step into either total light or total darkness..

söndag 4 oktober 2009

Dunklet sänker sig..


Life's challenges are not supposed to paralyze you,
they're supposed to help you discover who you are..

Tillbaka från en helg i Göteborg som slutade lika totalt kaotiskt som man hade kunnat föreställa sig, allt med skeva dockor i SS-uniform och nakenfest. Blev en hel del rom, öl, vin och sprit när visbypiraterna fick förstärkning av diverse krigare från hovet. Antagligen var det väl behövligt då det var vi som höll igång längst in på småtimmarna hel och halvnakna med AK-47or i köket. Hade en piketstyrka stormat in hade det fått se en syn som skulle ge dem mardrömmar för livet..

För övrigt börjar jag bli för gammal för sådant här, min kropp och själ är inte riktigt redo att ta smällarna som kommer dagen efter. Lever ju mer eller mindre ett renlevnadsliv. Eller ja, lite mer än förr om inte annat.. Mer te, mer bröd och mindre av det som dräper min vilja och mitt odjur..

Nu sitter jag här och funderar på hur jag skall hinna med alla små planer jag har för nästa vecka, men det får tiden utvisa.. Har som alltid för mycket jobb och för lite fritid.. Tröttheten som sliter i mig just nu tvingar mig dock till tanke, och tankarna för mig mot frihet. Hösten kommer nog att utvisa för det här odjuret vad som kommer behövas, men som vanligt är jag primärt en sökare och sekundärt en drömmare.. Det finns många hemligheter som vilar där nere i djupet av det okända, och förhoppningsvis finner jag dem en efter en. Om den hornkrönte vill..