
För var natt som går faller mörkret allt tyngre över världen, och med mörkret kommer insikter. Har aldrig passat in någonstans och trots detta har jag alltid sökt acceptans i min direkta omvärld. Genom det okändas försyn fann jag den flock jag nu springer samman med, hovet och den dekadenta föreningen. Förändring och anpassning.. Ingenting..
Söker något som kan rättfärdiga allt som det okända skänker mig, men jag vet att jag inte förtjänar hälften av allt jag ges. Min styrka är i zenit men min vilja fladdrar fortfarande mellan bestialiskt vansinne och kall beräknande instinkt. Så länge jag drar luft genom mina lungor kommer jag förbli en dualistisk natur, att försöka förstå mig kräver mer än vad folk kan prestera.. Kryptisk, orubblig, kaotisk.. Döden klär mig.
Vinden ylar utanför fönstret, solen har sedan länge försvunnit bakom de dunkla skogarna och kråkorna sitter i träden vakande den kommande natten. Jag är hemma, i bergen där jag föddes, där jag formades. Något vaknar inombords var gång jag sätter fötterna i bergens mylla, känner lukten av skog, av växtlighet och av fukt. Makten spirar omkring mig, den hornkröntes landskap, det okändas marker. Vad är det som vilar inombords och varför är denna plats så förnyande, så läkande.. Dessa frågor kommer jag aldrig få ett svar på, det behövs inget svar.. Allt jag vet är att det förnyar mig och håller mig vandrande. Vart min väg leder vet jag inte, jag bryr mig inte, jag litar på mina instinkter..
Vi gör alla val i våra liv, och i slutet är det valen som formar vad vi är.. Mina val har lett mig bort från normen, bort från det som folk anser är accepterat. Folk må kalla mig för ett monster, för en idiot, för en dålig person.. Well, antagligen är jag allt det där och mycket mer, men samtidigt är det de andra som sätter upp lagarna som söker kedja mig. Friheten är det enda jag egentligen har, friheten och den känsla av styrka som fyller mig när jag står i vinden obunden och fri.. Jag är ett odjur, har alltid levt med en inre demon, och inatt börjar jag inse att det är vad som skapat mig.. Jag är den gamla kråkan, jag är det okändas kärl. Världen är oändligt stor och utmanande. Jag väljer det omöjliga..