söndag 26 september 2010

Höstmörker..


All things burn in the flames of change..

För var natt som går faller mörkret allt tyngre över världen, och med mörkret kommer insikter. Har aldrig passat in någonstans och trots detta har jag alltid sökt acceptans i min direkta omvärld. Genom det okändas försyn fann jag den flock jag nu springer samman med, hovet och den dekadenta föreningen. Förändring och anpassning.. Ingenting..

Söker något som kan rättfärdiga allt som det okända skänker mig, men jag vet att jag inte förtjänar hälften av allt jag ges. Min styrka är i zenit men min vilja fladdrar fortfarande mellan bestialiskt vansinne och kall beräknande instinkt. Så länge jag drar luft genom mina lungor kommer jag förbli en dualistisk natur, att försöka förstå mig kräver mer än vad folk kan prestera.. Kryptisk, orubblig, kaotisk.. Döden klär mig.

Vinden ylar utanför fönstret, solen har sedan länge försvunnit bakom de dunkla skogarna och kråkorna sitter i träden vakande den kommande natten. Jag är hemma, i bergen där jag föddes, där jag formades. Något vaknar inombords var gång jag sätter fötterna i bergens mylla, känner lukten av skog, av växtlighet och av fukt. Makten spirar omkring mig, den hornkröntes landskap, det okändas marker. Vad är det som vilar inombords och varför är denna plats så förnyande, så läkande.. Dessa frågor kommer jag aldrig få ett svar på, det behövs inget svar.. Allt jag vet är att det förnyar mig och håller mig vandrande. Vart min väg leder vet jag inte, jag bryr mig inte, jag litar på mina instinkter..

Vi gör alla val i våra liv, och i slutet är det valen som formar vad vi är.. Mina val har lett mig bort från normen, bort från det som folk anser är accepterat. Folk må kalla mig för ett monster, för en idiot, för en dålig person.. Well, antagligen är jag allt det där och mycket mer, men samtidigt är det de andra som sätter upp lagarna som söker kedja mig. Friheten är det enda jag egentligen har, friheten och den känsla av styrka som fyller mig när jag står i vinden obunden och fri.. Jag är ett odjur, har alltid levt med en inre demon, och inatt börjar jag inse att det är vad som skapat mig.. Jag är den gamla kråkan, jag är det okändas kärl. Världen är oändligt stor och utmanande. Jag väljer det omöjliga..

måndag 20 september 2010

Visor i natten..


It always begins with a story..

Frihet på ett helt nytt plan, månen lyser ner genom de tunna molnen och fyller mig med sitt förgiftande sken. En värld som denna tycks ständigt bjuda på nya upplevelser, den Hornkrönte har verkligen belönat mig för min vilja att strida.. Flytten är avklarad och mitt nya näste har precis börjat se någorlunda beboeligt ut, men än är det mycket kvar. Oljade nyss in balkongen och alla utemöbler, imorgon blir det mer av det vanliga plockandet av diverse saker och ting som följt med.. Nåväl allt i sin tid..

Valet är en historia i sig, och jag har som vanligt valt att avstå.. Jag kan komma på bra många anledningar till att inte rösta, men detta val dök den viktigaste av alla anledningar upp av sig själv.. Jag kommer alltid vara en individ, att svära sig till ett politiskt system är som att avsäga sig själv makten att styra över sin egen framtid. Vad jag än må vara så är jag iallafall mån om den kärnan inombords som är jag, den är viktig och den är det enda jag har när mörkret faller.

Mycket planer framöver, Sigtuna, Gävle och bergen..
Allt i sinom tid..
Nu vill jag bara sova, och drömma..

fredag 3 september 2010

Septembereldar..


The temple of our purest thoughts is silence..

Tiden för den slutgiltiga flytten närmar sig med stormsteg och mer och mer av min lägenhet har förpassats till lådor och kartonger. Förändringen pulserar i luften och jag har stora förväntningar på den kommande flytten även om det i praktiken är mer eller mindre omöjligt att föreställa sig vad som komma skall.. Livet har hittills vart en veritabel omöjlighet att styra och ju mer jag ser av mitt bottenlösa undermedvetna desto säkrare blir jag på tanken att det lurar en arkaisk best där nere väntandes på att stiga till ytan.

Hösten är här, en årstid i vilkens famn jag verkligen kan andas ut.. Någonting med den kalla klara luften är helt frigörande för mina sinnen och min inspiration skenar i det kyliga klimatet.. Så fort packningen är klar för natten skall jag ta mig en välförtjänt öl på musslan, det känns som evigheter sedan sist.. Det är med blandade känslor som jag river upp mina rötter från tre års tid för att ströva vidare mot nya mål. Förändring är vad jag lever för och det får jag.. Nu skall jag bara packa det sista och sedan bege mig in för lite sällskap och god konversation..

Natten flammar och jag dansar som en kaotisk låga i dess mitt, mitt väsen är förändring och därför kan jag aldrig kan tämjas.. Låt lågor dansa över mitt kött och visa mig vägen..