Man loved the birds and invented cages.
Långa perioder av nattjobb har nu slutligen tiltat det lilla förstånd jag haft. Min hjärna bubblar och kokar av återhållna bilder och visioner och allt jag kan göra är att förlora mig själv i mina drömmar som jag lärt mig att göra. Viljan att leva är starkare än någonsin men min kontakt med verkligheten är svagare än någonsin, en konstig kombination i sanning.. Midvinter snart och med dess makt kommer en ny början, en början av ljusets återväxt. Kommer nästa år ge mig styrkan åter? Frågor som man lika gärna kan vråla ut i tomheten och kylan, frågor som man lika gärna kan strunta i att ställa..
Jag längtar efter något, men min själ kan inte besluta sig i vad det är. Min kluvenhet har fått ny grogrund när mina sidor strävar efter sitt separata mål. Jag vet att detta kommer bli en del av mig, jag har nästan slutat kämpa. Varför söker jag motverka min natur? Jag blir inte klokare med åren, bara galnare..
Mer prövningar väntar mig i det kalla norr.. Tiden går för fort..
0 kommentarer:
Skicka en kommentar