En olycka idag förändrade mitt liv, inte för att jag skar mig in till benet med den kniv som jag så länge burit vid min sida, inte för att mitt livsblod pumpade ur mig när jag stod där vid första hjälpen och väntade på att Lasse letade efter sårtvätt.. Alla dessa ting kunde jag ta, det är till och med en välsignelse att få blöda när svagheten sakta lämnar kroppen..
Det var när min kropp beslöt sig för att nog var nog..
Det var när mitt medvetande slets ifrån min kropp för vad som var några ynka sekunder men som verkade vara en evighet..
Det var resan som kastade mig från omöjlighet till omöjlighet och sargade mina redan innan sårade sinnen..
Och vad jag fick se där under de korta ögonblicken när mina ögon rullade bakåt har ärrat mig för resten av mitt korta jordeliv, för det finns saker som inte ens en edsvuren demon som jag bör veta och se. Vissa saker skall förbli dolda för att man skall förmå leva ett normalt liv.. Nu stirrar jag på såret och nästan väntar mig en till vision av liknande potens. Kommer den vet jag att det är början på slutet..
Natten kallar..
0 kommentarer:
Skicka en kommentar