onsdag 18 juli 2012

Bortom tid och rum..



Words never uttered by mortals
flowed incessantly from its many mouths..

Det är en underlig verklighet. I universums mitt flödar den kraft från vars vilda vilja allt är vävt, den kraft som kallar på mig i detta nu. När tankarna bryter sig fria från insidan är den malström av intryck som följer i dess spår vad som får mig att frukta mitt svaga skal.. Var natt samma sak, drömmar om den vilda, om det okändas blod som flödar genom mina trasiga leder, om det fria och yrvakna som stapplar genom en dimmig okänd stad. Ett tecken kanske på att vad det nu än är som stängts in åter börjar vakna till liv, att vad som är jag kanske inte går att kontrollera. Innerst inne är lockelsen så otroligt stark.. En vind får löven att viska till mig i skydd av nattens dunkel, en längtan flammar i mitt bröst.. Det okända kallar åter på sin herald..

Trötthet härskar i detta nu men genom allt annat flammar känslorna starka och bringar så mycket kraft till dessa trötta leder. Har länge nu levt på lånad tid och kanske börjar det ta ut sin rätt inte så mycket fysiskt som mentalt. Så mycket att reflektera över, så mycket smärta och så många drömmar som bara försvunnit in i den formpressade massa som är mitt medvetande. När den vandrar genom gatorna är det med tomma steg och ett kyligt sinne på jakt efter det som den aldrig kan nå. Frihet..