måndag 23 september 2013

Mabon..


Summer is fled an the moon glows bright, the trickster dance wild in the autumn night..

Mörkret kryper allt närmare och med de långa nätternas återkomst somnar livet långsamt in i den vackra naturen. Mabon gör sig påmind och mina tankar fylls utav det vildas röster. Nyåret drar allt närmare med löften om den återfödelse som kallar och den hornkröntes makt växer i vinterns skugga. Vad som väntar på andra sidan vinterns slöja återstår att se men med kylan kommer den styrka som saknats så länge. 

Det okända svävar bortom mina sinnen just nu och mina drömmar invaderas av mina pälsklädda vänners viskande stämmor. Någonting viktigt försöker berättas men det når inte fram genom det vansinne som manifesterar sig i Oneiros. Tiden får utvisa vad som döljer sig i framtidens slöjor, det okända bär många svar men skapar alltid fler frågor..

En vecka av drömmar och tankeställare väntar. Vandrar allt mer inombords och söker mina demoners vilja. Inte lätt att organisera de vilda makterna men utan dess närhet vore den död.. Vad skulle den göra om rösternas råd skulle tystna, vad skulle den göra om drömmen tynade.. Drömmen är bränslet för denna strandsatta själ..


tisdag 10 september 2013

Under den flammande himmelen..

The snake which cannot cast its skin has to die.
As well the minds which are prevented from changing their opinions;
they cease to be mind.

Drömmar om en underlig bortomvärldslig dal hemsöker mig. Efter förra veckans temporära vansinne är mina sinnen fyllda med intryck och tankar. Det finns en plats för mig i det okända, det finns en dal som väntar på mig efter min kropps fall. Men denna plats med sina underliga innevånare och praktfulla grönska bär även på en mörk hemlighet.. Längs dalgångens väggar finns det grottor i vars djup det bor vidunder från det vilda som hungrar. En passande liknelse denna dröm då mitt yttre till ytan ser lugnt ut men bakom ögon gröna döljer sig det monster som ständigt lurar under ytan likt en krokodil redo att slå till..

En lång semester har nu nått sitt slut och nu fortsätter det vardagliga vansinnet. Sommaren går allt mer mot sin grav och höstens karga vackra väder börjar skymtas i horisonten. Skörden skall snart drivas in och det vilda växer sig starkare för var natt som går. Mina resor i det okända för mig åter till den mörka kittel i vars djup mitt väsen en gång härdades. Det mörka kallar mig åter och det slumrande odjuret inom börjar åter vrida sig i sömnen. Nedåt, djupare ner i vansinnet, längre bort från den falska livlösa världen som fängslar mig. Min värld är en bur, ett gyllene galler som fjättrar ett väsen som aldrig riktigt existerat. Sångerna från bortom fyller mina drömmar, melodierna dansar i mitt inre och driver mina sinnen till gränsen..

Var finns du, askans bittra hona..
Var finns du, lilla grå..